Etapp 4  Dublin - Biscaya - La Coruna     Hola. Hej på er igen. Nu skall ni få höra om färden hit till La Coruna i Galicien från Dublin eller rättare sagt Howth på Irland. Vi hade kollat in vädret och det såg bra ut närmsta veckan med inte alls några hårda vindar och det skulle blåsa från mellan väst till nord och mot slutet från öst, lite kuling när vi närmade oss Spanien så det var bara att kasta loss och hoppas att prognoserna höll vad de lovade. Synd att bara vara 2 dagar här på Irland men Kapetissan Barbro var ju på gång med flyg till La Coruna den 5/8. Det var på barnbarnet Gretels 2-månadersdag söndagen den 25/7 som vi lämnade Howth. Kvällen innan hade vi ett 45 minuter långt samtal med bild via Skype där jag såg Barbro,  våra 4 barn Petra, Jakob, Andreas, Markus samt lilla Gretel ( Andreas med fru Johannas dotter) som vuxit på sig rejält såg det ut som.  Hon verkar vara en bestämd liten dam redan och säger till ordentligt om inte något passar. Man blir allt sugen på att åka hem några dagar och krama om henne. Värmen i Sverige höll visst i sig ännu men lite regn som tur är hade kommit. Kl. 10.30 en timma före HW (high water) lämnade vi plats C 14  på marinan. Detta för att tillgodogöra sig strömmen söderut de närmsta 7 timmarna. La Coruna låg  610 nm bort på kurs 191 grader. Det borde ta c:a 6 dagar.  Strömmen visade ge en fart på upp till 2,5 knop extra till en början med. Vid 18-tiden vände strömmen så det blev att starta motorn för att inte driva baklänges eftersom vinden var svag på ett lugnt vatten.     Irlands gröna kullar       Vi gick ut vid Kish Bank via East Codling för att komma utanför grundbankarna längs med Irlands kust. I samband med att strömmen vände var vi i höjd med vindgeneratorerna som står i havet utanför Arklow. Hela natten blev det motorsegling under en klar himmel i fullmånens sken. Väldigt vackert.     Nattsegling under månens sken       Fyren Tuskar Rocks blinkningar på Irländska sydostkusten följdes hela natten. Vi hade Wales på babords sida men åt det hållet syntes inga fyrar. Vattnet mellan Irland och Wales heter St George´s Channel. Det var lugnt med övrig båttrafik för tillfället men vi anade att det skulle bli tätare längre fram när vi närmade oss Engelska kanalen. På morgonen kunde äntligen motorn stängas av och seglingen tog vid ut ur St Gerge´s Channel, förbi Wales SW hörn. Målet var att hålla upp mot vinden som kom från SW så mycket som möjligt för att klara Scilly-öarna på Englands SW-spets utan att behöva lägga några extra kryssben. Vi passade på att under dagen kasta i släpgeneratorn efter båten. Den består av en rostfri stång på c:a 1 meter med 2 propellervingar som släpar i en 35 meter lång lina efter båten. Den börjar rotera och linan tvinnar sig som en vajer som sedan gör att en generator börjar snurra som hänger på aktre pulpiten och ger båten all den el som behövs. En alldeles utmärkt grunka som gör sitt jobb i det tysta. Farten bör vara minst 3 knop om den skall ge några vettiga ampere. Ett stort arbete under våren var att hitta rätt vind- och släpgenerator samt installationen av dessa. Eftersom jag inte hade någon erfarenhet av dessa manicker sedan tidigare fick Kenneth Petterson på Vindö Marin bli min mentor. Han sa att han har haft Awimex generatorer under 10 år och 50.000 sjömil utan några som helst problem. Det du emellertid måste göra är att byta ut den 18 meter långa linan till minst 30 meter annars far släpgeneratorn och hoppar i ytan efter båten, sätta på lite tyngder på den rostfria stången, byta ut plastpropellervingarna som efter 2 veckor böjt sig bakåt mot rostfria, samt byta ut de 2 rörliga metallkopplingarna strax innan generatorn mot en fast helsvetsad  i rostfritt för de nöter ut varandra. Goda råd från en erfaren seglare är guld värt för att slippa problem i framtiden. Synd bara att inte tillverkaren vet hur man skall tillverka prylarna för att de skall hålla. Nu hängde släpgeneratorn i på hela resan och fungerade ypperligt samt Awimex vindgenerator är kalas för den arbetar också ljudlöst i motsatt till många andra som för ett herrans väsen.   Gennakern, en bra motor i lätta vindar     Nästkommande natt hade jag vakten mellan 22.00 – 01.00 samt 04.00 – 07.00. På natten passerades Scilly-öarna, tyvärr i separationszonen som man skall hålla sig utanför, men det var svårt på grund av vindvinkeln. Nu var det inte många båtar så vi hade inte några ”närkontakter” denna natt. På överseglingar så ser man inte sin seglarkompis så mycket eftersom drygt halva dygnet sover antingen jag eller Per. Sedan blir det lite samvaro på dagen. Frukost äter vi ofta separat men sedan fikar vi vid 13-tiden, äter middag vid 18-tiden samt äter kvällsmål tillsammans vid 21-30 tiden. Resten av tiden kollar man kursen, annan trafik på havet, vilar, läser, justerar seglen samt kanske slår en signal hem på satelittelefonen. Det får bli korta samtal eftersom dessa kostar 11 kr/minut. (Ni som läser detta kan emellertid gratis sms:a till denna telefon. Gå in under fliken ”kommunikation” på vår hemsida för att göra detta.) OBS ! Detta gäller när vi är till havs och inte kan nås på våra ordinarie mobiltelefoner. Vid 18-tiden passerades gränsen mellan England och Frankrike på 48.50 N 7.00W. Onsdagen den 28/7 blev en vacker dag. Gennakern fick ersätta stor och genua eftersom det var lätta vindar. Gennakern består av ett tunnare och lättare ”tyg” än de andra seglen så det tappar ej formen när vinden avtar. Det används upp till c:a 6 m/s i slör och länsvindar, det vill säga vind in snett bakifrån eller rakt  bakifrån. Kommer vinden in 90 grader från sidan kallas den halvvind och snett framifrån bidevind. Se, där fick ni en lektion. Inför natten togs den emellertid ner för man måste ha lite koll på gennakern och det är inte lätt i mörkret. Storen med 1 rev och genuan fick ta nattpasset. När vi tog kvällsmålet kom en hel flock delfiner och hälsade på. Det är mysiga och godhjärtade varelser. Man blir så glad när de far runt båten i sina hopp och andra tilltag. De brukar stanna c:a 5 minuter och leka med Solea, surfar på hennes bogsvall, komma in i full fart mot henne, ta ett  dyk under båten och komma upp med ett hopp på andra sidan. Det verkar som om de tycker att det är kul att ha någon att leka med. Sedan helt plötsligt ger sig alla iväg. Det var 3:e gången vi fick kontakt med dessa mysiga fiskar (förlåt däggdjur).   En flock definer på gång         Trevliga krabater         Tycker om att leka med Solea       Natten blev bökig i lätta vindar men grov sjö. Ingen rolig kombination. Vi befann oss nu på ”motorvägen” mellan Spaniens NW hörn och Bretagne i Frankrike. Denna motorväg är c:a 20 nm bred och det är väldigt många båtar som går upp och ner över Biscaya. Det är enorma mängder med gods som fraktas på havet till och ifrån  norra Europa. En del av båtarna mäts inte längden i fot utan i sjömil. Den största båten som jag fick gå undan för under natten var en finsk supertanker vid namn Kokkari. Destinationen var Singapore, beräknad ankomst 1 september, fart 12,9 knop, kurs 212 gr, L= 0,178 nm=330 meter=1100 fot, br=195 fot, djupgående=21 meter. Sådana bjässar håller man undan för. Jag beslöt att följa med strömmen söderut under natten och sedan göra ett genombrottförsök när det hade ljusnat.     Gott om båtar runt Solea när vi ska passera "motorvägen" mellan Bretagne och Galicien       Då tog vi ner seglen, startade motorn och gick i 4 timmar genom denna ”motorväg”. Väl igenom sätter vi gennakern eftersom det är plattläns i svaga vindar. Lugn och behaglig segling resten av dagen och kvällen. Vi kollar vädret kommande natt med hjälp av satelittelefonen och det varnar för fortfarande svaga vindar så gennakern får sitta uppe men spirad (fastlåst) med 2 bommar. Klockan 02.00 väcker jag Per. Seglet hänger som en trasa rakt ner. Ingen vind alls. Vi hjälps åt i natten att ta ner seglet och det går bra. Vi har arbetsbelysning som vi kan tända upp både framtill och baktill på Solea så vi ser vad vi gör om vi behöver gå upp på däck nattetid. Järngenuan startas.     Ett trevligt Biscaya     Om du klickar på bilden ovan så visas en film på Youtube       Fredag 30/7. Detta blir den varmaste dagen hitintills i sommar, +23 gr och sol. Motorgång på ett platt Biscaya gör morgonen och förmiddagen väldigt bekväma. Nu får vi hoppas att det var sista natten med långkalsonger. Nattpassen har det varit dessa plagg på sedan starten från Sverige. Det är faktiskt riktigt varmt och skönt så vi börjar fundera på att bada eller kanske tillverka en dusch. Vi plockar fram den extra länspumpen, kopplar på en vattenslang, kopplar ihop lite elkablar med en cigarettändarkontakt, tejpar fast det hela på en båtshake, sticker ner länspumpen i plurret och surrar fast båtshaken i pulpiten, i med kontakten i ett eluttag, se, det blev en dusch. Det var riktigt skönt att få duscha av sig efter 5 dygn. Eftersom det var saltvatten fick vi offra några liter sötvatten för att skölja av saltet efter duschen.     Dusch, om än onödigt efter endast 5 dygn         En nyduschad gast, inte lika våglig som kaptenen (gammalt Markus Fransson-uttryck)       På em kommer det vind och seglen hissas för fullt. Men innan vi går och lägger oss tar vi in 2 rev i storen och rullar in genuan för att få en lugnare gång eftersom vinden ökat till uppemot 10 m/s.  Natten blir bökig med mycket vind och gropig sjö. Det är svårt att sova när man kastas hit och dit så det blir att spänna upp de båda slingerkojerna. De består av ett kraftigt tyg som spänns upp med rep i var sin soffa. Ett smalt fack på c:a 50 cm bredd och 40 cm djup blir att man ligger still. Galiciens höga kust börjar synas med en lång rad av fyrar.   Galiciens klippiga kust tornar upp       Det är underhållande att tyda de olika blinkningarna och stämma av i sjökortet vilka de är. Just i natt är det en fyr som ger 1 ljussken följt av 2 snabba blinkningar som jag helst vill se. Det är Cabo Priors fyr som det gäller att urskilja så man rundar rätt klippa och som leder in mot La Coruna. Det är alltid bra att hitta något konkret av  navigera efter, bara sitta och titta på en skärm i mörkret är inte roligt. Efter att ha rundat Cabo Prior skall 4 blixtar var 20:e sekund hittas. Det är skenet från Torre de Hercules, världens äldsta fungerande fyr som byggdes av romarna 200 år efter Kristi födelse, som leder in i hamnområdet till La Coruna. Givetvis har den moderniserats under årens lopp. Visserligen var romarna kluriga men elektriciteten hade de nog inte knas på.   Torre de Hercules, världens äldsta fungerande fyr       Den långa pirarmen som skyddar hamnen har en spektakulär byggnad, Coruna breakwater tower, som innehåller trafikledningen för hamnen. Den syns ganska långt utifrån havet. Vi ropar upp Marina Coruna om det går bra att komma in. Det går alldeles utmärkt blir svaret. Kom till brygga 1 så hjälper vi till med förtöjningen. Denna marina är bara 1 år gammal och visar det sig lite lyxig. Kanonbryggor med vatten och el till varje plats.  En påkostad servicebyggnad med dusch/toa, tvättstuga, reception, butik, café, wifi, m.m. Kostar bara 22 euro dygn. Totalt blev det 635 nm (sjömil) från Dublin. Tog exakt 6 dygn. Fick gå med motorn igång 45 timmar. En betydligt lugnare överfart än den över Nordsjön som var nästan exakt lika lång men tog 4,5 dygn. La Coruna. Huvudstaden i Galicien. Kallaste och regnigaste platsen i Spanien. Tackar för det. Vädret är med våra mått mätt nu efter 3 dagar här väldigt lagom. 20 -24 gr, sol men ganska blåsigt frampå dagen på grund av sjöbrisen. Havet utanför är bara 14 grader så vinden kan kännas lite sval. En mysig och trång gammal centrumkärna som ligger på ett näs med havet på 3 sidor. På insidan ligger hamnområdena i skydd för Atlantens vågor, på de andra 2 sidorna ligger fina badvikar med den största i västläge mitt inne i staden. Gammal fin bebyggelse med de karakteristiska inglasade verandorna (pensionärskuvöserna måste ha uppfunnits här) finns överallt. Kyrkor i vart 3:e kvarter, trånga gränder utan bilar men med restauranger och caféer till den milda grad. En spårvagnslinje som börjar i innerhamnen och sedan följer strandpromenaden runt hela staden kostar bara 2 euro och man får en oförglömlig resa i gamla härliga vagnar (se kortet). På söndagskvällen skulle vi göra stan och gå ut och äta. Vi fann en mysig restaurang, fick en meny, bara på spanska, förstod ingenting, bara ordet Sangria, beställde en 2-rätters och 1 liter Sangria, (skulle vara något typiskt från Galicien), in kom 2 fat med musslor, små gulliga och stora håriga, jag åt min hälft med hjälp av mycket sangria, Per tittade på några stycken, huvudrätt = kokt gris med potatis och spenat. Dessa spanjorer. Det får bli hamburgare resten av veckan. När vi lämnade restaurangen möttes vi av en härlig syn. Stan var packad med folk. Små barn spelade fotboll eller gick med nappflaskan i handen, ungdomar flörtade eller satt och hånglade, paren gick med barnvagnen, de medelålders stod och pratade samt de äldre hade tagit på sig det finaste de ägde och strosade fram i folkvimlet. Dessa spanjorer. Va schyst, alla åldrar tillsammans.  Spelemän av olika slag i varje gathörn.   Marina Corunas servicebyggnad         Mysiga gränder i gamla stan         Fontänsurfare         Pazo Municipal (stadshuset) vid Maria Pita-torget         De karakteristiska pensionärskuvöserna i La Curona         Typiska Anebyhus         Spårvagnen följer strandpromenaden runt hela stan         Den stora praian mitt i stan         Kul med vatten, tycker en del         Mr Dixie underhåller, skönt ös           En annan typ av underhållning     Om du klickar på bilden ovan så visas en film på Youtube           Det skall nog bli en trevlig vecka här i La Coruna. Nu kan ni börja oroa er för att semestern snart är slut och lågtrycken har ställt sig i kö för att komma in till Sverige har jag hört. Här går vi mot varmare tider. På torsdag kommer Kapetissan. Hasta la Vista. Jan Fransson och Per Windolf.