|
Lillgastbloggen
23-11-10
Kap Verde Jag är mäkta imponerad över min far som orkar skriva så långa reseskildringar som han gör. Historien om Cabo Verde blir ganska kortare, inte för att det inte finns något att skriva om. Väldigt exotiskt och intressant ställe!
Exotiskt ställe är det verkligen! De enda turister som finns här på Kap Verde är vi långseglare och vi är rätt sparsamma för att vara turister. Kanske därför finns det i stort sett ingenting här i Mindelo, på San Vicente, i Kap Verde (stad, på ö, i land) som riktar sig mot turister (alltså helt tvärt om mot allt på södra Gran Canaria, där vi kom ifrån, som endast finns pga turism). Det är just detta som är det exotiska, att man har svårt att smälta in och att man aldrig vet riktigt om man har lyckats kommunicera det man önskar.
Märkligt att bo på en båt i en marina (som är kanonfin och välskött, av en tysk) granne med andra stora fina segelbåtar och sedan dra passerkortet till säkerhetsgrinden och vips! så är man ute i helt annan värld. En lite ruffig stad med små butiker som inte skyltar med att de finns (känns märkligt när man är van vid shoppinggator hemma), med taxibilar som är av pickup modell där kunden sitter öppet på flaket och med få människor som verkar stressade. Många stressar väl inte pga av att de inte har något jobb, har inte läst om någon siffra, men det verkar vara hög arbetslöshet. En plats där det dock var mycket fart och rörelse och byggnader i bra skick var en stor skola som jag gick förbi en morgon, en lördag! Verkar alltså som att de satsar mycket på skolan (kanske en aningens snabb slutsats, men ändå), och det inger ju hopp för framtiden! En bra skola är ju den viktigaste kuggen för ett bra samhälle! En skola där varje elev ska kunna mötas av en engagerad lärare, inte en skola med massa regler där lärarna tappar lusten pga för stora klasser och massa arbetstimmar på slitsamma arbetsuppgifter som t.ex. betygssättning…
Livet är annars ganska lugnt när man ligger i hamn. Morgonmotion, lugna frukostar, kanske något ärende på stan, lugnt fika/lunch, lite båtputs, försöka skypa, käka (antingen på båten eller på vårat hak, Club Nautica, som har haft riktigt svängig livemusik flera kväller). Detta kanske kan låta lite långsamt, men vädret är varmt och skönt och inbjuder till lugnt temp, jag gillar!
Lite bilder..
Market- and Streetlife in Mindelo
Vi gastar fick i uppdrag att Inventera alla förrådsutrymmena inför ”the crossing”.
Äldst och yngst. Herrn till vänster är en 79-årig norrman som seglar ensam runt atlanten, det är bra jobbat, och den till höger är den yngste på bryggan och hade gärna sett fler jämnåriga..
”Helig helig helig, Gud jag vill se dig…”, samma sånger som hemma och pastorn hade livvakter.
En dag släppte kapten iväg gastarna på en utflykt till byn Kalhao på andra sidan ön. Han hade hört att det inte fanns något att göra eller se på ön, vi tyckte det var värt besväret!
FC Beira mar do Calhao, fin liten klubbstuga och fin vy för ena målvakten..
Club Nautica:
Kung i baren, Soleas storgast! Floorfiller,
Soleas lillgast! Svårt att få med höftrörelser på
bild..
|
